Ett användbart verktyg för att få fram den bästa holdingbolagslokalisationen enligt jur. dr. Rolf Eicke är att använda något han kallar ”Balanced Scorecard”. Han säger om detta enligt följande: ”Balanced Scorecard är en s.k. scorekort tabell där alla möjliga lokalisationer och alla bestämmande faktorer i fallet ifråga listas.” Följande procedur kan enligt Eicke rekommenderas:
- ”Identifikation av målet med transaktionen, strukturen, investeringen;
- Lista över faktorer som är relevanta för att uppnå detta mål;
- Väga dessa faktorer genom att tillräkna dem den maximala poäng som kan fås;
- Identifikation av ’knock out’ kännetecken som går emot målet;
- Selektion av länder som kan vara en passande lokalisation för transaktionen;
- Ifrågasättande om ifall ett land triggar ett ’knock out’ kännetecken, och därför måste elimineras från listan;
- Ge poäng till varje faktor och varje land och beskriva i ett par ord anledningen till poängen (om möjligt lista relevanta lagregler)
- Addera poängen
- Tolkning av det slutgiltiga resultatet, särskilt poängskillnaden mellan de högst rankade länderna;
- Val av bästa lokalisation”
Redan av denna lista tycker jag det är uppenbart att inte en holdinglokalisation kan vara bäst i alla tänkbara fall. Men målet med denna undersökning är att addera poäng för varje land och se vilka länder som generellt sett får mest poäng. Därefter jämförs detta med Sverige, då Sverige också ges poäng för regler i motsvarande områden. Dessa poäng ges löpande i varje avsnitt, varefter en slutlig jämförelse och diskussion företas om resultatet.
STORBRITANNIEN SOM HOLDINGBOLAGSLAND
En komparation med Storbritannien görs mellan de mest populära holdingbolagsländerna i Europa. Se under rubriken "internationell jämförelse" för denna komparation. Inriktningen på jämförelsen är i synnerhet att se hur Sverige står sig konkurrensmässigt.
Mottagna utdelningar
Allmänt
Det som är vanligast och som är det viktigaste kännetecknet i holdingbolagslokalisationer i Europa är en skattebefrielseregel för mottagna utdelningar, s.k. ”participation exemption regime”. I de flesta fall ges 100 % skattebefrielse, i andra fall 95 %. I vissa länder krävs också en minimum holdingperiod och andra minimum holdingbolagskrav.
Storbritannien
Ett bolag med hemvist i Storbritannien som tar emot utdelningar från ett annat bolag med hemvist i samma land är skattebefriad. Mottagna utdelningar från utländska dotterbolag är föremål för ett system som kallas credit imputation system.
Detta system fungerar på så sätt att utländsk skatt som ålagts utdelningen får dras av i Storbritannien när Storbritanniens skatt på utdelningen ska betalas. Avräkning kan göras med maximalt upp till 30 %, som är Storbritaniens huvudsakliga skattesats enligt Eicke. Om den utländska skatten är över 30 % så skapas överbliven skatteavräkning. Nuvarande skattelag i Storbritannien har då ett system som kallas ”onshore pooling” för att balansera dessa överblivna skatteavräkningar.
Oavsett om Storbritannien har s.k. ”onshore pooling”, så innebär credit imputation systemet att Storbritannien, beroende på den utländska källskatten och avdraget därmed, tar ut upp till 30 % skatt på mottagna utdelningar, till skillnad från övriga länder i denna redogörelse som har ”participation exemption regime”, skattebefrielse under gynnsamma förutsättningar.
Internationell jämförelse
Nederländerna och Luxemburg har båda 100 % skattebefrielse vid mottagna utdelningar. I Tyskland gäller dock att 5 % av de mottagna utdelningarna beskattas och i Schweiz att 5 % dras av som administrativa kostnader, med möjlighet till mindre avdrag under vissa förutsättningar. Storbritannien har ett credit system vilket betyder att inhemsk skatt om 30 % betalas på hela den mottagna utdelningen med möjlighet till avräkning av den utländska skatt som betalats på denna utdelning. I Sverige är mottagna utdelningar fria från källskatt under vissa förutsättningar. Kapitalandel om 10 % i det utdelande bolaget krävs samt andra villkor.
Vad gäller skattebefrielse vid mottagna utdelningar bortsett från innehavstid och övriga villkor har således Nederländerna och Luxemburg gynnsammast regler. Storbritannien ligger sämst till i detta avseende, de har ett direkt oförmånligt system vid mottagna utdelningar.
Vad gäller innehavstiden så har Nederländerna ingen minsta innehavstid. Någon innehavstid i Tyskland föreligger inte förutom krav på att ägandet av aktierna i holdingbolaget inte ska vara till för kortsiktig vinst och holdingbolaget skall anses vara ett finansbolag. Schweiz och Storbritannien har inte regler om minsta innehavstid. Luxemburg har sådana regler men andelarna kan hållas en kortare period än 12 månader om moderbolaget förbinder sig därtill.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad gäller innehavstid är Nederländerna, Schweiz och Storbritannien förmånligast. Tyskland och Luxemburg är här sämre då de har innehavstid av olika slag.
Vad gäller övriga minimum holdingbolagskrav så har Nederländerna krav på 5 % av det utländska bolagets kapital, under vissa förutsättningar 5 % av rösterna. I Tyskland har man istället en s.k. handelsskatt, några regler om minimum innehav av kapital eller röster föreligger inte. I Schweiz ska 10 % av kapitalet ägas i det utdelande bolaget eller till ett värde av 1 miljon CFH. Storbritanien har inte villkor om ägande av kapital eller röster. I Luxemburg gäller ägande av 10,5 % av kapitalet i det utländska bolaget eller en kapitalandel till ett värde av 1,2 miljoner Euro.
Sammanfattningsvis så har Nederländerna lägst krav avseende minimum holdingbolagskrav. Fråga är om Tysklands under vissa förutsättningar relativt låga handelsskatt skall anses vara mest fördelaktigt jämsides med Nederländerna i förhållande till övriga länder. Det kan inte anses jämförligt för i Nederländerna slipper du skatt om du uppfyller förutsättningarna medan du i Tyskland oavsett vad får betala en handelsskatt på utdelningen. Schweiz och Luxemburg kan anses jämförbara i detta område.
Källskatt på betalda utdelningar, räntor och royalties
Allmänt
En väldigt viktig faktor vid holdingbolagslokalisation är avsaknad av källskatt på betalda utdelningar, räntor och royalties. Inom EU kan företag eliminera källskatt på betalda utdelningar om moder/dotterbolagsdirektivet är tillämpligt och på räntor och royalties om ränte/royaltydirektivet är tillämpligt. I övrigt gäller generellt att i de flesta fall eliminerar faktiskt EU ländernas dubbelbeskattningsavtal skattesatserna på betalda utdelningar till 5 %. Räntor och royalties beskattas ofta med 10 %.
Storbritannien
I Storbritannien är det ingen källskatt på utdelningar. Men i hälften av Storbritanniens skatteavtal finns ett s.k. credit imputation system som kan leda upp till 15 % källskatt. Det är ingen källskatt på räntebetalningar inom landet men dock 20 % källskatt på räntebetalningar till ett utländskt företag. Vissa skatteavtal reducerar dock källskatten till mellan 0 och 15 %. Vidare är räntebetalningar till utlandet undantaget från beskattning om förutsättningarna i ränte/royaltydirektivet är uppfyllda. Royaltybetalningar inom landet är skattefria men föremål för en källskatt på 22 % på räntebetalningar utom landet, såvida inte ett skatteavtal ger mer gynnsam skatt eller moder/dotterbolagsdirektivet är tillämpligt.
Internationell jämförelse
Nederländerna och Luxemburg har som huvudregel 15 % källskatt vid betalda utdelningar. Tyskland har 25 % och Schweiz 35 % som huvudregel. Men detta kan elimineras eller sättas ned om moder/dotterbolagsdirektivet är uppfyllt eller skatteavtal är tillämpligt. Alla dessa länder har alltså regler om nedsättning av källskatten under vissa förutsättningar. Storbritannien har inte källskatt men i hälften av deras skatteavtal har de ett credit system som leder till källskatt. Sverige har alternativa förutsättningar för att uppnå skattebefrielse på utbetalningar av utdelningar, en av dessa alternativa förutsättningar är minst 10 % av rösterna.
Jag anser att Sverige står sig väl i konkurrensen med de andra staterna i detta område då Sverige liksom de andra staterna tillämpar moder/dotterbolagsdirektivet och har ett brett skatteavtalsnätverk där källskatt på betalda utdelningar i ett enskilt fall kan vara nedsatt. Sveriges kupongskatt är dock 30 %, vilket kan ses som en nackdel
skattekonkurrensmässigt.
Nederländerna och Luxemburg tar inte ut källskatt på räntor och royalties. Tyskland har höga källskatter på vissa räntor, 26,83 %, men även på royaltybetalningar till utlandet, 15,83% såvida inte vissa förutsättningar uppfylls. Schweiz har som huvudregel höga källskatter på vissa räntor, 35 %, med undantag. Schweiz har dock inte källskatt på betalda royalties. Storbritannien har höga källskatter till utlandet på räntor och royalties, 20 respektive 22 %, med undantag under vissa förutsättningar. Sverige har inte källskatt på räntor och i princip inte källskatt på royalties vilket gör att Sverige står sig väl i konkurrensen med de övriga staterna i denna del.
Beskattning av kapitalvinster
Allmänt
Ett vanligt kännetecken av ett Europeiskt land är skattebefrielse för kapitalvinster. I de flesta fall är kapitalvinster skattebefriade eller delvis skattebefriade och i de flesta fall är förutsättningarna att det krävs en viss grad av ägande och/eller en minimum holdingperiod.
Storbritannien
Storbritanniens regler om kapitalvinster är komplicerade och Storbritannien har en rad villkor för att ett företag ska uppnå skattebefrielse. Det säljande bolaget ska vara antingen ett rörelsedrivande företag eller en s.k. medlem i en kvalificerad grupp av företag. Detta rörelsedrivande företag ska utföra väsentlig handel, vilket innebär minst 20 %. Om handel ska anses vara väsentlig avgörs utifrån en rad kriterier. Dessutom ställs vissa villkor på det sålda dotterbolaget. Vidare skall bolaget äga minst 10 % av aktierna under ett år. Flera skatteflyktsregler utesluter dessutom skattebefrielsen.
Internationell jämförelse
I Nederländerna gäller 5 % innehav för skattebefrielse vid kapitalvinster, i Luxemburg 10 % med vissa undantag, i Tyskland finns inget minsta innehav, i Schweiz gäller 10 % innehav med visst undantag. Storbritannien
har många villkor för att man ska få rätt till skattebefrielse vid kapitalvinst.
Kapitalvinster i Sverige är skattefria om de är näringsbetingade. I dessa regler ingår en alternativ förutsättning om ett ägarkrav på 10 % av rösterna i det ägda företaget. Alternativ om att uppfylla istället någon av de två andra alternativa förutsättningarna i inkomstskattelagen för att uppnå skattefrihet finns. Sveriges regler på denna punkt står sig således väl gentemot de andra länderna i denna undersökning.
Avdragsmöjligheter för kostnader, värdeminskning enligt nuvärdet, vanliga förluster och kapitalförlust
Allmänt
Eicke säger följande: ”Drivandet av ett holdingbolag medför utgifter såsom managementkostnader och räntekostnader för lån som bolaget tagit för att finansiera sin verksamhet, grupp- eller dotterbolag. En bra holdinglokalisation ger möjlighet till avdrag för dessa utgifter, även om holdingbolagets vinster samtidigt är skattebefriade.”
Storbritannien
Avdragsmöjligheter för kostnader. Kostnader är generellt avdragsgilla. Betalda utdelningar är inte avdragsgilla. Räntor och royalties är avdragsgilla. Särskilda kategorier av egendomar är avdragsgilla respektive icke avdragsgilla. Särskilt att nämna är att finansieringskostnader bundna till drivandet av ett bolag är avdragsgilla.
Värdeminskning enligt nuvärdet. Generellt ges inte avdrag på värdeminskningar. Istället ges s.k. capital allowance.
Vanliga förluster. Rörelseförluster kan föras tillbaka 1 år och framåt obegränsat. Slutliga förluster kan dock föras tillbaka 3 år och dras av mot vinster av vilket som helst slag. Där är dock begränsningar på att bära förluster bakåt och framåt när en väsentlig förändring skett i ägarskapet av företaget.
Kapitalförluster. Kapitalförluster dras av mot kapitalvinster samma period. Nettoförluster kan dras av mot kapitalvinster kommande år. Om skattefrihet vid s.k. väsentligt ägande är tillämpligt, kan kapitalförluster inte dras av.
Internationell jämförelse
I Nederländerna är räntor på s.k. bona fide lån och royaltybetalningar i princip avdragsgilla. Vanliga förluster kan föras framåt i 9 år och bakåt föregående året. Kapitalförluster är under vissa förutsättningar avdragsgillt. I Schweiz är skatter under vissa förutsättningar avdragsgilla. I Schweiz är räntor och lån avdragsgilla, dock med undantag. Vidare är royalties avdragsgilla till viss utsträckning. I Schweiz får förluster föras framåt 7 år men ej bakåt.
I Luxemburg är royalties avdragsgilla och likaså räntor i viss utsträckning. Förluster kan föras framåt obegränsat, men ej bakåt. Vissa kapitalförluster är avdragsgilla. I Tyskland är räntor avdragsgilla men med undantag. Royalties är i Tyskland är avdragsgilla och förluster upp till viss summa kan föras tillbaka till föregående året. Förluster kan föras framåt obegränsat men med begränsning på beloppen. I Tyskland föreligger ej avdrag för kapitalförluster i något fall vid försäljningen av aktier i utländska bolag.
I Storbritannien är räntor och royalties avdragsgilla. Handelsförluster kan föras bakåt 1 år och framåt obegränsat.
Underskott enligt svensk inkomstskattelag från föregående år får föras fram till närmast följande beskattningsår och dras av det året med vissa begränsningar. Kapitalförluster är inte avdragsgilla vid avyttring av näringsbetingade andelar. Räntor i Sverige är i princip avdragsgilla.
En nackdel utgörs dock av de s.k. ränteavdragsbegränsningarna som gäller i
speciella fall. Royalties är vidare avdragsgilla. Viktigt att anmärka angående avdrag för t.ex. räntor och royalties är dock att svenska internprissättningsregler måste följas. Sverige har dock relativt dåliga regler om att föra framåt och bakåt förluster i jämförelse med de andra staterna i denna jämförelse, vilket länder Sverige till nackdel konkurrensmässigt.
I denna sammanfattning har inte tagits upp t.ex. avdragsgilla utdelningar, avdrag för vissa speciella poster som ”supervisory board”, värdeminskningsregler eller vissa andra speciella poster. Detta är för att jag har beslutat att göra ett urval här till förmån för det jag tycker är mest intressant och för att begränsa jämförelsen.
Underkapitaliseringsregler
Allmänt
Om inte underkapitaliseringsregler funnits hade bolag kunnat ta emot enorma mängder lån och således betala höga räntor. Ett lands skattebas hade blivit mindre eftersom bolag hade dragit av räntebetalningar mot vinsten som således hade minskat bolagsvinsten och således beskattningsbart kapital. Med underkapitaliseringsregler begränsar man hur mycket av ett bolags kapital som får vara lån i förhållande till eget kapital som inte är lån.
Genom denna begränsning minskar man möjligheten att betala räntor från det låntagande bolaget till det långivande bolaget i den andra staten.
Storbritannien
Storbritannien har inte underkapitaliseringsregler. Istället är deras transfer pricing regler utvidgade. Utöver ett skuld/eget kapital ratio, är en skyddad zon beviljad till 1:1. Räntebetalningar utöver detta kommer att omkvalificeras till utdelning.
Internationell jämförelse
Förhållandet mellan skulder och eget kapital i Nederländerna är 3:1. Men dessutom ska merbeloppet av skulder vara mer än 500 000 EURO för att deras underkapitaliseringsregler ska träda i kraft. I Luxemburg finns inte underkapitaliseringsregler men ett ratio på 85/15 tillämpas i förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det är ett ratio som är mer än 5:1. Schweiz har ett ratio på 7:3 men dock förhandlingsbart, vad det nu innebär. För finansieringsbolag är ratiot dock 6:1.
Tyskland har en generell begränsning för avdrag på räntebetalningar som är ganska komplext uppbyggt. Storbritannien har inte underkapitaliserings-regler. Men deras transfer pricing regler är utvidgade. Sverige har inte underkapitaliseringsregler, således står sig Sverige mycket väl i konkurrensen på denna punkt gentemot övriga stater i denna undersökning.
Skatteutjämning inom en koncern
Allmänt
Enligt Larking kan alla skatteutjämningsåtgärder inom en koncern gå under benämningen ”group treatment”. Larking menar med denna informella term: ”speciella skatteregler applicerbara på medlemmar i en grupp av företag i vilken gruppen i största allmänhet är assimilerad – till större eller mindre grad – för skattesyfte i ett och samma företag”.
Larking säger att de exakta mekanismerna och villkoren skiftar från land till land. Ett typiskt exempel är enligt Larking ”skattekonsolidering i vilket gruppens resultat är konsoliderade för skattesyfte, vilket leder till att transaktioner mellan företagen elimineras”.
Vidare anför Larking:
”Andra, mindre omfattande regelverk, kan begränsas till prioriterade behandlingar av särskilda transaktioner, såsom skattefria överföringar av tillgångar mellan medlemmar, eller möjligheten att överföra (eller ’överge’) utmärkande skatteegenskaper, såsom förluster (t.ex. group relief), mellan medlemmar. I särskilda andra regelverk kan vinster och förluster utjämnas genom att ett företag bidrar med sina vinster till en annan (typiskt sett förlustbringande) medlem av en grupp (t.ex. genom koncernbidrag).”
Nederländernas ”group treatment” system heter Fiscale eenheid eller fiscal unity, Finlands, Norges och Sveriges heter koncernbidrag (group contribution), Irlands och Storbritanniens har namnet Group relief. Österrikes och Tysklands system heter Organschaft.
Skatteutjämningssystem i en koncern kan vara ett viktigt kännetecken för en holdingbolagslokalisation. Det ägarskap och speciella krav som krävs skiftar mellan de jurisdiktioner som ger möjlighet till skattekonsolidering eller annan skatteutjämning inom en koncern.
Storbritannien
Storbritannien har inte skattekonsolidering. Däremot finns ett antal bestämmelser om överföring av förluster inom en grupp eller ett konsortium. Beroende på vilka ”grupp behandlingar” man gör anspråk på krävs att moderbolaget äger 51 % respektive 75 % av dotterbolagen. Vad gäller konsortium gäller att ett antal företag, under 20 företag, äger 75 % i
ett bolag enligt visst mönster. Konsortium kvalificerar sig endast för överföring av förluster. Skatteutjämning inom en koncern kan ges till vissa företagskonstellationer med etableringar inom och utom landets gränser. Förluster kan gå uppåt, nedåt eller sidledes i en 75 % företagsgrupp. Detta gäller också konsortium.
Där är ingen skatt på tillgångar vid överföringen av tillgångarna inom företagsgruppen. Detta gäller i princip dotterbolag som ägs till 75 % men gränsen går dock vid en 50 % spärr. Dessa regler gäller inte förluster som ett bolag hade innan det gick med i företagsgruppen. Dock gäller här att företagen är föremål för bolagsskatt i Storbritannien. Det ska påpekas att detta innebär att bolag som inte har hemvist i Storbritannien men som har ett fast driftställe där kvalificerar sig för att bli föremål för dessa regler om överföring av tillgångar.
Internationell jämförelse
Ett Fiscale eenheid kan skapas i Nederländerna. Ett bolag med hemvist i Nederländerna ska äga 95 % av kapitalet i bolag med hemvist i Nederländerna. Utländska bolag kan under vissa förutsättningar vara med i detta Fiscale eenheid. Inte bara förluster kan dras av i ett annat bolag i denna enhet utan även tillgångar, betalningsskyldigheter och utdelningar. För att en liknande konstruktion ska komma till stånd i Luxemburg krävs likaledes 95 % ägarskap. Under vissa förutsättningar räcker 75 % vilket är mer gynnsamt än i Nederländerna. Dock, skattekonsolidering måste bestå i minst 5 år.
Schweiz har inte skattekonsolidering. Storbritannien har inte heller skattekonsolidering. Men i Storbritannien kan man dock överföra förluster inom en grupp eller ett konsortium. Beroende på vilka ”grupp behandlingar” man gör anspråk på krävs att moderbolaget äger 51 % respektive 75 % i dotterbolagen. Överföring av tillgångar beskattas inte i företagsgruppen.
I Tyskland heter skattekonsolideringssystemet Organschaft. Krav som ställs är att skattekonsolideringen gäller för en tid av minst 5 år framåt. Reglerna är vidare bara tillämpliga för de bolag som äger minst 50 % av rösterna i det andra bolaget. Under vissa förutsättningar kan företagsgruppen innefatta ett utländskt bolag. De 5 % som skulle beskattas vid utdelningar gäller inte inom Organschaft, vilket är en god förmån.
Sverige har inte skattekonsolideringssystem men dock regler om koncernbidrag. Att Sverige har möjlighet till koncernbidrag i sin skattelagstiftning gör att Sverige står ganska väl i konkurrensen mot de andra staterna i denna undersökning. Sverige hade dock blivit ännu mer konkurrenskraftigt om de hade haft ett komplett skattekonsolideringssystem.
Dock vi har som redovisats i avsnittet om svenska holdingbolag, koncernbidrag och nu även s.k. koncernavdrag som en följd av EG domarna Marks & Spencer och Oy AA samt Regeringsrättens tolkning av dessa genom 10 domar.
Skatteavtalsnätverk/ Dubbelbeskattningslindring
Allmänt
Den stora användningen av skatteavtal ligger i att mildra eller eliminera dubbelbeskattning. Det är också viktigt att ha ett brett skatteavtalsnätverk för att möjliggöra treaty shopping, dvs. undvikandet av källskatter genom att dirigera utdelningar, räntor och royalties genom att använda en eller flera fördelaktiga skatteavtal. Men det är inte bara viktigt att ha ett brett skatteavtalsnätverk. Det är avgörande om det ifrågavarande skatteavtalet använder exempt- eller creditmetoden. Exemptmetoden är enligt Eicke mest fördelaktig.
Väldigt viktigt att notera avseende skatteavtal är att de oftast har bestämmelser som är helt annorlunda än landets inhemska skattelagstiftning. Skatteavtalen får därför oerhörd betydelse!
Skatteavtalsnätverk och dubbelbeskattningslindring i Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Sverige
Nederländerna har skatteavtal med över 80 länder. Skatteavtalen omfattar alla större industrialiserade länder samt ett par skatteparadis som Barbados och Nederländska Antillerna. Luxemburg har över 50 skatteavtal och Tyskland har 88 skatteavtal. Storbritannien har 110 skatteavtal. Schweiz har skatteavtal med över 70 länder och enligt Eicke har Schweiz skatteavtal med nästan varje större industriell nation.
Metoden man använder i Nederländernas skatteavtal är i allmänhet exempt metoden. Metoden man använder i Luxemburgs skatteavtal är exempt metoden. Att anmärka angående val av metod i Tyskland är att i 75 % av Tysklands skatteavtal gäller att ifall ett utländskt fast driftställe eller ett utländskt handelsbolag har endast en passiv funktion enligt Tysklands s.k. aktivitetsklausuler blir credit metoden tillämplig istället. Annars gäller exempt metoden. Storbritannien följer strikt credit metoden avseende beskattningen av utländsk inkomst. Generellt sett tillämpar Schweiz credit metoden. En progressiv exempt metod tillämpas dock på utdelningar, räntor och i vissa fall royalties.
Sverige har över 80 skatteavtal och tillämpar creditmetoden.
CFC regler
Allmänt
CFC regler är väldigt viktigt att beakta. CFC betyder ”Controlled Foreign Corporation” och innebär att ägarna kan bli skyldiga att beskatta ett bolag i staten ägarna har hemvist fast det inte är lokaliserat i ägarnas hemviststat. Det finns två typer av CFC regler som används runt om i världen. Den ena heter ”The transactional approach” och erbjuder ingen definition av termen skatteparadis, utan begränsar sig istället till att rikta sig mot speciella transaktioner, huvudsakligen jämsides med passivt kapital och låga skattesatser. Den andra metoden heter ”The defined jurisdiction approach” och har en definition på skatteparadis genom att jämföra skattesatser, vilket indikerar ifall en viss stat skall anses vara ett skatteparadis.
CFC lagstiftningen i Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Sverige
Nederländerna har enligt Eicke inte CFC regler. En person vid namn Muller håller dock enligt Eicke inte med om detta då Nederländerna enligt Muller har regler som har samma inverkan som CFC regler. Muller menar att ett s.k. subject-to-tax test och ett verksamhetstest i participation exemption reglerna kan ses som CFC regler eftersom han menar att de har samma effekt.
Luxemburg har inga CFC regler. Tyskland har CFC lagstiftning. De inkomster som träffas av de tyska reglerna är ”lågbeskattad, passiv inkomst från utländska företag som till majoriteten ägs av tyska aktieägare”. Tre förutsättningar ska vara uppfyllda för att CFC reglerna skall komma i kraft. ”1. En aktieägare ska äga direkt eller indirekt 50 % av aktiekapitalet eller rösterna i det utländska bolaget. 2. Det utländska mellanliggande företaget måste vara föremål för en skatt under 25 %. 3. Det utländska mellanliggande företaget måste generera passiv inkomst.”
Storbritannien har CFC regler. Reglerna är enbart tillämpliga på inkomster och inte kapitalvinster. Ett företag som har hemvist i Storbritannien får betala bolagsskatt på outdelade vinster i det utländska bolaget under förutsättning att ”1. Bolaget med hemvist i Storbritannien har ett intresse (tillsammans med kompanjoner) i åtminstone 25 % i de outdelade vinstmedlen i det bolaget som har utländskt hemvist, 2. Det bolaget som har hemvist i utlandet är kontrollerat i Storbritannien, och 3. Det kontrollerade företaget har hemvist i ett lågbeskattat land.”
Det utländska bolaget anses vara kontrollerat om mer än 50 % av dess aktiekapital eller röster ägs av bolaget i Storbritannien. Det finns vissa undantag från den regeln. Ett utländskt bolag är lågbeskattat om beskattningen är 25 % lägre än vad beskattningen är i Storbritannien. CFC beskattning sker inte enligt vissa undantag som finns listade.
Schweiz har inte CFC regler.
Sverige har CFC lagstiftning vilket givetvis är en konkurrensnackdel gentemot de länder som inte har CFC lagstiftning.
Skatteflyktsregler
Allmänt
Även om det finns många skattevänliga regler i de länder som är populära för holdingbolag så måste man alltid vid etablerandet av ett holdingbolag ta i beaktande om landet ifråga har s.k. skatteflyktsregler och vad de innebär. De regler staterna använder för att attackera skatteplaneringsupplägg de inte anser vara acceptabla heter anti avoidance rules, anti abuse rules, anti treaty shopping rules och limitation-on-Benefits clauses. Vissa länder har implementerat en s.k. statutory GAAR (Generella skatteflyktsregler).
Skatteflyktsregler i Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Sverige
I Nederländerna finns två olika skatteflyktsregler. Den ena, ”abuse of law doctrine”, och som har störst betydelse, innebär att skattemyndigheten kan ignorera skattetransaktioner som ”1. Det huvudsakliga motivet för att företa vissa transaktioner är undvikandet av skatt, 2. Genom genomförandet av transaktionerna, kränker skattebetalaren skattelagstiftningens syfte och ändamål.”
Luxemburg har skatteflyktsregler. Dessa regler innebär att juridiska konstruktioner och konstruktionsmöjligheter i civilrätten får inte missbrukas för syftet att undvika skatt. Eicke säger att skattemyndigheterna även kan ersätta ett armlängdspris om transaktioner med en relaterad part är ingångna till ett artificiellt pris eller om transaktionerna är ingångna bara av skatteskäl.
I Schweiz finns skatteflyktsregler med följande reglering. En transaktion kan bortses ifrån skattemässigt om följande tre förrutsättningar är uppfyllda, ”1. Den juridiska strukturen som används av skattebetalaren är abnormal eller artificiell och har ingen kommersiell basis, 2. Skattemotiv är ansedda att vara det enda motivet för transaktionen, 3. Transaktionen resulterar i en
betydande skattefördel för skattebetalaren.” Schweiz har också vissa regler för att motverka missbruk av skatteavtal.
I Tyskland gäller en generell skatteflyktsregel som är tillämplig om en juridisk struktur väljs som leder till en skattefördel för vilken skattebetalaren inte kan framföra betydande icke skattemässiga faktorer. Där finns också speciella regler avseende skatteavtalsförmåner.
I Storbritannien är skatteflyktslagen uppbyggd på två principer. Den första är att skattetransaktioner skall bortses från om de inte har ett affärsmässigt syfte. Det andra är att de konstruktioner som inte har något annat syfte än att undvika skatt skall träffas av skatteflyktslagen.
Sverige har skatteflyktsregler. Då detta är vanligt, är det ingen konkurrensnackdel att Sverige har sådana regler.
Bolagsskattesatser, handelsskatt, förmögenhetsskatt, capital duty eller stämpelskatt
Allmänt
Ett av de internationella skatteplaneringsverktygen kallas tax rate shopping. Men CFC regler i t.ex. högskatteländer begränsar tax rate shopping. För att komma undan detta kan man sikta på att kvalificera sig för undantag i vissa
länders CFC lagstiftning.
Vad det handlar om här är givetvis att undersöka vilka länder som har lägst skattesatser eller avsaknad därav inom områden som t.ex. bolagsskattesats, handelsskatt, capital duty och stämpelskatter.
Storbritannien
För bolag i Storbritannien är den huvudsakliga skattesatsen på bolagsskatt 28 %. Vinster upp till 300 000 brittiska pund beskattas dock med 21 %, med undantag för vissa s.k. ”investment companies” under kontrollen av fem eller färre individer. Vinster mellan 300 000 brittiska pund och 1,5 miljon
brittiska pund beskattas med 28 % men man kan här kräva något som kallas ”marginal relief” för att få skatten till under 28 %.
Där är ingen capital duty i Storbritannien. Storbritannien har varierande stämpelskattesatser på tre olika överföringar av egendom, bl.a. aktier. Storbritannien har inte förmögenhetsskatt.
Internationell jämförelse
Sverige tar ut stämpelskatt på vissa transaktioner, men dock inte capital duty och inte heller förmögenhetsskatt som tidigare redovisats. Bolagsskattesatsen är i Sverige som tidigare nämnt 26,3 %. Dessa uppgifter gör att jag tycker att Sverige generellt sett står sig väl i konkurrensen för närvarande gentemot de andra staterna på denna punkt.
Beskattning av anställda
Allmänt
Högre skatter för de anställda medför givetvis högre skatter för holdingbolaget. Därför är det en faktor som har betydelse vid val av land för holdingbolag.
Beskattningen av anställda i Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Sverige
Personbeskattningen i Nederländerna är olika beroende på hur hög inkomst som tas ut, men man beskattas maximalt med 52 %. Ett system som Nederländerna har som är fördelaktigt är skatteavgöranden i förväg där en
skattenämnd uppskattar kommande skattskyldighet i förväg. Eicke påpekar att det möjliggör stora skatteplaneringsmöjligheter.
I Luxemburg är personbeskattningen 0 % under 32 000 EURO och 38 % över 125 000 EURO. Dessutom kan sociala avgifter vara upp till 16,8 % för den anställde.
Skattesatserna på anställda i Tyskland är mellan 15 och 45 %. Dessutom tillkommer en s.k. ”solidarity surcharge” på 5,5 %.
Inkomstbeskattningen i Storbritannien är upp till 40 % på inkomster över 23 000 EURO. Storbritannien har inte lagfästa system om förhandsavgöranden, vilket Nederländerna, Luxemburg och Schweiz har.
Personbeskattningen i Schweiz ligger på 11,5 % och på den kantonala och kommunella nivån kan den variera mellan 14 och 27 %.
Sverige har en hög progressiv inkomstskatt, vilket länder Sverige till nackdel i konkurrensen i detta område. Dock som framgår så är personbeskattningen annars rätt hög i de flesta av de övriga länderna här jämförda med, så det behöver inte vara en stor utslagsfaktor vid val av holdingbolagsland, men kan ju vara, givetvis beroende på under vilka former holdingbolaget ska etablera sig.
Mervärdesskatt
Allmänt
Som tidigare redogjorts finns en omfattande praxis från EG domstolen inom momsområdet. Då detta är länder som är medlemmar i EU och som därför momsdirektivet är tillämpliga på, gäller samma regler för alla länder som här analyserats, varför en komparation avseende detta anser jag inte vara nödvändig eller praktiskt genomförbart om man nu avser undersöka hur direktivet och praxis implementerats i staternas lagstiftningar. Schweiz är också en del av EU på sätt och vis, då som redogjorts, de är skyldiga att följa samma regler inom en rad områden på grund av avtal med EU.
Istället gör jag en enkel komparation här avseende just skattesatser på momsområdet.
Mervärdesskatt i Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Sverige
Standardskattesatsen för moms är 19 % i Nederländerna och 6 % i särskilda fall. Standardskattesatsen i Luxemburg är 15 % och i särskilda fall gäller 12, 6 respektive 3 %. I Schweiz är standardskattesatsen 7,6 % och i särskilda fall 3,6 respektive 2,4 %. Standardskattesats för moms i Tyskland är 19 % och i särskilda fall 7 %. Skattesatsen för moms i Storbritannien är 17,5 % och i särskilda fall 5 %. Standardskattesatsen i Sverige är 25 % och 6 resp. 12 % i särskilda fall.
Sverige har som framgår hög momsbeskattning i förhållande till övriga holdingbolagsländer.
Uppd. t.o.m. 2010-10-27
Skrivet av John Knutsson, jur. kand., specialisering internationell skatterätt
